Ocean breathes salty

at Slanica, Murter (Croatia) one fine evening in May. 

Split on a rush

The view from our rented apartment was straight down on the National Square and a visit to the magnificent Diocletian's Palace is mandatory when in Split. 

Had a day with the gals in Split and got blessed with extremely beautiful spring weather, enjoyed tasty food, lovely drinks, great company and fab coffee. Did not loose myself in the world of footwear, which was the initial plan - cause there's always some mad and gorgeous sandals to be purchased when in Split - but time and money were not on my side this time. 

Sitting at a café we were passed by two guys carrying a window across the entire square - like a scene taken straight out of a movie. Sane people would just notice it, if that, and carry on with their own business, like enjoying the breakfast in front of them. My crew and I saw the epic nature in this spectacle and started to photograph the hell out of it. I got to experience two men carrying a damn window - that's historic. 

Half of our gang checked in at the Hostel GoliBosi where they received a book (not a pamphlet or booklet, but a whole book) about the place and Split - filled with jokes surely written at the time the author was high as a kite. 

drop dead gorgeous day

Alltför självsäkert förklarade jag för mina följeslagare, steg för steg, hur vi skulle göra för att inte förstöra den timtals långa sminkning vi utsatt våra fagra ansikten för genom de strömmar av tårar vi befarade bara var några timmar från att inbefinna sig i vårt sällskap. Det här fixar vi, deklarerade jag stöddigt och skämtade om gråtattacker och mascara-ränder varav ansiktet mitt - innan bruden ens hunnit halvvägs upp för altargången - förvrids till den fulaste tänkbara position och jag överrumplas av de högljuddaste snyftningar kommandes från mig själv. Jag bryter ihop, den första och den enda, i skakningar medan mina vänner och syskon förvånat ser på. Då de graciöst sveper bort sina eleganta tårar, blir jag utsatt för värsta gråtattacken och gör allt för att lyckas stoppa snoret som droppar från näsan samtidigt som jag gömmer mig hukandes bakom kvinnan framför mig. Resten av vigseln sitter jag med ett stenansikte - totalt uttömd emotionellt. 

a wedding day

I just got back from a marvelous escape to the sun - a phenomenal and special week spent in the presence of all of my peeps celebrating our dear F and her, from now on and forever more - hubby.  

Translation: Återigen på hemmaplan efter att skickat ut vår vackra F i den stora vida världen som gift kvinna, som hustru, som D:s eviga kompanjon. 

Released

The Jewelry ™

The Jewelry ™

Longing for this beauty to be placed around my neck and then stay there for ever more - well, at least for the entire summer. 

Translation: Snubblade över detta lilla smycke i morse och ville omedelbart ha det i min ägo. Det skulle kunna pryda halsen väldigt vackert under denna händelserika sommar. 

I think that I'm throwing, but I'm thrown

I´ve been, to my surprise, hearing a lot of Lisa Loeb's song Stay from 1994 lately. In one episode of Girls you can hear it quietly being played in the background during a dinner party that Hannah throws. The same week I happened to tune in on an old episode of SNL where the song was sung in a sketch. 

Now, that song - Stay - is the very, very first song, well pop song if one needs to be correct, that I learned by heart. Every word, every pronunciation was carefully repeated and rehearsed so that I would sound exactly like Lisa. I especially loved that fairly fast part that starts at 1:10 - I was six, English is not my mother tongue and I loved singing it. Till this day I know it. Would you wake me in my deepest sleep - I would still know it and own it. 

Translation: Lisa Loebs gamla dänga från 1994 Stay har under den senaste veckan återuppstått i min vardag, som en hälsning från ett tidigare liv. Jag fick höra den spelas i ett avsnitt av Girls, för att några dagar senare stöta på den i en sketch på SNL och så var man återigen hooked. Stay var den allra första låten, på engelska, som jag lärde mig utantill - varje ord, varje uttal. Den sjöngs om och om och om igen. Och jag kan den, till perfektion, än idag.